Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det Agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det Agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras på två dokument, det Agila manifestet och de agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra.

Vi har valt att inrikta oss på den agila utvecklingen som ämnesval till denna uppsats. Den agila utvecklingen handlar om ett nytt tänkande när man arbetar i olika projekt. Ämnesvalet omfattar information om dess innebörd, olika metodikformer samt en studie baserad på den agila metodikformens utformning i praktiken. Förutom relevant litteratur inom ämnet grundar sig studien också på en enkätundersökning som har gjorts på ett antal olika företag i Sverige som arbetar inom detta förhållningssätt. Anledningen till varför vi har valt just detta ämnesområde är att vi har inom hela vår treåriga utbildning studerat det agila förhållningssättet och även försökt att tillämpa samtliga agila metoder inom olika projekt.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det Agila manifestet, det Agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det Agila manifestet, det Agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen.

Studien undersöker huruvida Marx och Engels, i det Kommunistiska manifestet, beskriver en folkrörelse utifrån moderna samhällsvetenskapliga kriterier. Vidare undersöks om samma manifest ser idrotten - en del av folkrörelsen - som en ingrediens för att förverkliga Marx och Engels idé om det kommunistiska samhället. Resultatet visar på att det som skrivs av författarna är lika med en modern folkrörelse, men också att idrotten inte ses som viktig för att förverkliga idéerna..

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektivaoch metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtidenkan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att viförklarar en av metoderna som används.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

 Agila metoder är en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsområdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svårt att hantera oförutsägbara och skiftande krav. Agila metoder förespråkar nära och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att ständigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmärksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans användbarhet. Syftet med rapporten är därför att integrera användarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans användbarhet hos agila metoder. Användarcentrerad design är en process som fokuserar på användbarhet genom att användarna är en central aspekt i utvecklingsprocessen.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Syftet med studien är att undersöka hur systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila meto-der. Litteraturstudien omfattar teori om förvaltning och agila metoder samt teori om agil förvalt-ning. Denna referensram blev sedan ett underlag för den empiriska undersökningen som genom-fördes som en fallstudie. Detta gav oss möjlighet att se ifall användning av en agil metod har lett till förbättringar i vissa av de svagheter som finns i systemförvaltningsarbetet.Slutsatsen från studien visar att vissa svagheter i systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila arbetsprocesser. Agila metoder med fördel kan användas för att skapa struktur i arbete och för att uppmuntra förvaltningen till nära samarbete med verksamheten när systemet förändras.

Den agila utvecklingen har på senare år fått allt mer uppmärksamhet då många företagbörjat införa det agila arbetssättet och de agila metoderna i deras organisationer. Det agilaarbetssättet utgår från att fokus ligger på människorna i verksamheten och projekten,samtidigt som de inblandade jobbar iterativt och flexibelt genom ständig kommunikationoch ett nära samarbete.Vårt syfte med undersökningen var att undersöka hur de agila metoderna används iorganisationer och om detta arbetssätt är lika utbrett som det påvisas i litteraturen. Viville också ta reda på om de agila metoderna används i praktiken såsom de är beskrivna iteorin eller om dagens organisationer modifierat dessa för att passa den egnaverksamheten bättre.Detta var även vår utgångspunkt när vi påbörjade vår studie där vi utfört elva intervjuer,varav nio utfördes muntligt och två via e-post. Dessa intervjuer har gjorts med personersom arbetar inom systemutveckling.I vår studie om agil utveckling har vi lyckats påvisa att majoriteten av våra respondenteranvänder sig av någon form av agilt arbetssätt inom deras organisationer. Dennamajoritet hade även modifierat metoderna så att dessa bättre skulle passade deras egnaverksamhet..

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.